fredag 8 juli 2011

Behandlingshem....

Letade som en tok...efter något behandlingshem...när det var som värst...inte " bara " för min dotters skull..utan även för min egen del...
Bara kunna få slappna av en liiiten stund...och inte jämt gå på helspänn!!
Vilket man så klart gör...svarade hon inte i mobilen...drog det ju igång direkt...var är hon..och framför allt vad gör hon nu....el som jag skrivit tidigare...när hon gick upp på natten...el när hon låste in sig på sitt rum...

Men där kan jag säga...att hon blev av med sin rumsnyckel ganska så snabbt....
Likaså..var vi tvugna att köpa ett låst medicinskåp...och gömma nyckeln....

Hur som helst hörde jag talas om ett beh hem...som skulle vara bra för tjejer...just med dessa problem.

Egehem..i Västervik...
Sagt och gjort..fick tag på deras tfn nr...ringde upp och fick prata med en fantastisk dam...jag berättade om bekymren som min dotter hade. Givetvis var hon välkommen dit!!!
Verkade hur bra som helst...först är dom där..och sedan lotsas dom ut till eget boende....
Men...antingen får man stå kostnaden själv...el också är det vanligaste att bup och socialnämnden (kommunen) delar på summan.
Summan var då...ca 3.200/dygn...

Tog kontakt med bup...visst var inga problem..(konstigt nog..) men då krävs det att socialtj..lägger sin del...
Ytterligare en kontakt..men nu med socialnämndens ordf....och hur gick det?
Det gick inte alls kan jag säga...där blev det blankt nej....

Blev "skogstokig " Sa till honom " Jag förstår....att du tycker det bästa vore, om min dotter tog livet av sig...för då kan du lägga hennes akt till handlingarna "
Men det tyckte inte han såklart...men det hjälpte föga...
Blev ingen hjälp...och heller då inte ngt behandlingshem.....

Ungf såhär..är det att vara förälder till ett barn som inte mår bra på ett eller annat sätt....ÄNNu en gång...slåss..slåss..och åter slåss...och för det mesta hjälper det ändå inte!!!!

Men det gäller...att ALDRIG ge upp...för gör man det...är det kört...vem skall då göra det som du har gjort? Då har ditt barn...ingen....!!!

1 kommentar:

  1. Usch och fy, vad du fått gå igenom! Tänker inte på dottern utan myndigheterna! Att man ska behöva slåss för saker och ting, när man egentligen inte orkar just det. Men tyvärr är det väl ofta så det är. Tur att du verkar vara en stark kvinna med skinn på näsan! Beundrar! Som du säger är det såklart viktigt att inte ge upp, även om tanken kanske finns där för många...?

    Kram!
    / Maria

    SvaraRadera

Blir så glad och tacksam, om du vill lämna en kommentar!