torsdag 7 juli 2011

Blodbad....

Låter makabert..men så var det vid ett tillfälle.
Dottern var ensam hemma och vi andra var iväg en stund...när vi kom hem möttes vi av en syn som..ja..vet inte vad jag skall säga...blod i badrummet...för att inte tala om alla handdukar i badrum och tvättstuga...

Dottern var inte hemma utan en granne hade kört iväg henne till las....
Var gör man då av ett barn som skurit sig så illa...jo hon hamnade på psyk akuten..och sedan vidare till låst avd på psyk.

Min dotter...? För gammal..för BUP..och för liten för vuxenpsyk!
Men hon hamnade ändå..på den vuxna avd...men skall tilläggas...eftersom hon inte var 18 år då...så var det frivilligt!!!

Tänk när vi kom dit..fick ringa på en klocka..för att komma in på avd..det kommer personal och låser upp...och där bland alla andra..var min lilla dotter!

Vi hämtade henne för en tur till Göteborg..där hon skulle träffa en god vän...jag visste och kände det när vi lämnade av henne...att när vi hämtar dej om några timmar...då vill du inte tillbaka till psyk!

Mycket riktigt..så fort hon kom in i bilen sa hon..."Jag vill inte tillbaka."...
Men vi var ju tvugna..att åka dit igen..dels för att hämta hennes saker och sedan för att säga att hon följer med hem.

Trodde du att det var såå enkelt...icke....när vi kom dit..och jag sa som det var..så kontaktades läkaren...en lite "visp" till at-läkare...( ja inget ont om at-läkare annars).
Nej..nej du kan inte ta med henne hem..klart jag kan hon är här frivilligt..och JAG bestämmer..för hon är inte 18 år!!!

Då ringde han bakjouren...han fick även klart för sig av övrig personal..att han inte kunde hålla henne kvar. Men han drog det till sin spets!
Behöver jag skriva...att min dotter åkte med oss hem?
Nej..visste väl det...hihi....
Det var första och enda gången som hon var el har varit inlagd på psyk!!!

Så kom alltid ihåg..att det är du som förälder..som känner ditt barn bäst...och det gäller att slåss och att ALDRIG ge upp!!!
Vet inte hur många gånger jag kommer att skriva detta..men så är det! Ge aldrig upp...även om det kan vara nära ibland.....
Du/ni...är ju dom enda som ditt barn har!!!

2 kommentarer:

  1. Kan inte i min vildaste fantasi tänka mig in i hur det var !!!!!
    Måste säga det igen....du skriver så levande och fängslande. Dottern ska VARA stolt över att ha dej som mamma hälsa henne det, med det vet jag att hon är.
    ha de gott .

    Kram Kram Bittan

    SvaraRadera
  2. ...Har inga ord igentligen men sån bra berättare du är.Klart du har ju varit med om allt detta...Styrkekramar för att du orkar...Gunilla ♥

    SvaraRadera

Blir så glad och tacksam, om du vill lämna en kommentar!