fredag 26 augusti 2011

Tabubelagt.....

Tänk den tanken har ofta slagit mej....
Varför är det fortfarande så att vissa saker är skamligt att prata om? Nästan som om det vore just tabubelag!
Vad beror det då på, att vi inte pratar...om detta?
Skäms vi...eller tror vi inte att det finns några andra som är drabbade?
Ja listan kan göras hur lång som helst!

Är övertygad om...att vore vi mer öppna och pratade med varandra..om just det här ämnet...
Med barn som skär sig...
Så tror eller vet jag...att det finns så många föräldrar som skulle behöva prata av sig...med andra...som är i liknande situation.

Här i stan har vi vi ett par tillfällen försökt att starta självhjälpsgrupper i just detta ämne...men blev ingenting...Varför..? Jo för att det var en el möjligen ett par som anmälde sig.

Jag vet av egen erfarenhet...att det hade varit såå värdefullt att få prata med ngn annan förälder som hade varit  i samma  situation som mej!

Men eftersom det inte fanns...så kände jag mej, just såå ensam!
Man säger ju, att ensam är stark...och det kan jag instämma i...eller iaf så blir man det!!!

Var inte rädd för att prata ...det finns flera än du tror...som säkert skulle öppna sig..och också börja prata om detta!
Ju öppnare vi blir..och ju mera man pratar om det..desto lättare har vi att hjälpa vara barn och ungdomar!!

torsdag 18 augusti 2011

Uppdaterande.....

Har varit dålig på att uppdatera här..pga många orsaker.
Men lovar...att det skall bli bättre!

Tänkte såhär denna gången....
Att är det någon som har frågor, runt detta som jag varit med om..som förälder. Så är ni välkomna att skriva och fråga här.
Jag skall isf försöka att svara så gott jag kan!

Har ni inga frågor eller ngt ni funderar över....så kommer jag att blogga på!

onsdag 3 augusti 2011

Hur motiverar man...

Någon som inte ser något ljus i livet...utan allt är bara svart...eller som dottern beskrev det..." Ett stort svart hål ".
Varje dag är likadan.....
Ja säg det...såhär i efterhand..undrar jag..hur man orkade och hur man lyckades....?
Men är väl så, att eftersom jag är en positiv person..så ser man alltid på något sätt...just det..möjligheterna!

Kan ju bara ta gymnasietiden....

Först började hon på Samhälls linjen...nej se det passade inte...fick hjälp av rektorn för samh.programmet..att byta till en annan linje  Bild och form.....

Gick där ett tag.....nej det var heller inte bra....eftersom hon gick på en del lektioner som passade henne och en del inte....jaha...vad blir då nästa steg ..

Jo då gick hon över till IV programmet...där kunde hon själv välja vilka ämnen hon ville läsa..och resten av tiden skulle varvas med praktik....
Då kom hon på..att hon ville vara i en Blomsteraffär...självklart...fick hon göra sin praktik där....

Sen kom hon på...Floristlinjen i Norrköping...det skulle bli perfekt...
Sagt och gjort...sökte och hon kom  in...då gick flyttlasset dit....kan säga såhär...att när vi var och köpte redskap som hon skulle ha på skolan...var det med viss bävan...eftersom det skulle inhandlas..knivar...saxar...osv.....
En del av knivarna såg ut som mindre mattknivar...med ett sylvasst blad som man skjuter fram...phu....
Tja...hon bodde väl där...i ngn månad...sen var inte det bra!

Fick då ett långt brev från henne..där hon beskrev..hur hon kände...hur hon längtade hem...osv
Självklart skulle hon komma hem...hon kom redan nästa dag!!
Så då gick flyttlasset hem igen...och det vet mina döttrar...oavsett vad...så är dom ALLTID Välkomna hem!!!!

Fick då hjälp...på gymnasiet där hon gått tidigare...och hon var välkommen tillbaka....
Nu blev det ist...Mediaprogrammet....
Där äntligen...var det handen i handsken!!!
Tänk...där gick hon sina år...trivdes så bra....var nog den äldsta som tog studenten det året...!! Men hon gjorde det...och med bra betyg dessutom!!!
När avslutningen var...sa hennes rektor....på skämt...att nu vill vi inte se dej som elev här igen...hihi....

Som ni säkert förstår...när man mår dåligt..vet man inte vad man vill...och framförallt inte vad man vill utbilda sig till!
Min dotter hade förmånen och stöttningen från skolan..att få pröva på...många olika linjer!!!

Så har ni barn som hoppar från olika linjer...låt dom göra det....
Det är trots allt barnen som avgör och bestämmer vilken linje dom vill gå!!
Det är inte DU som förälder som skall bestämma det!!
Mina döttrar har själva helt och hållet fått välja vilken linje dom vill gå..har inte lagt mej i...utan stöttat dom i det valet dom gjort!!!